skrollaaan

Nu sitter man här igen, en sömnlös natt. Jag tror att jag har för mycket att tänka på. Är lite för deppig. Kan bero på massor av olika saker. Jag vet inte vad det beror på än. Vi får helt enkelt vänta och se.

Det är konstigt. Jag vill vara nära. Men du går liksom åt samma håll så jag hinner inte ikapp dig. Vet varken ut eller in. Kan du bara inte berätta för mig? Snälla. Jag behöver veta. Det tar mig på krafterna. Att gå ovetande om vad som kanske kommer att hända. Jag hatar att gå efter dig. Att inte komma ikapp. Känner ni igen er? Det är frustrerande.

Och en annan sak. Jag vill bara att allt ska gå snabbt nu. Jag vill att det ska vara över. Du lider. Du borde få komma till din älskade. Ni borde vara tillsammans. Jag vet att vi kommer lida när det har hänt. Men vi lider lika mycket nu när du mår dåligt. När du lider. Som vi kommer efter. När du är borta. Jag lovar. Jag ska försöka se det positiva i det negativa. Hur svårt det än kommer att vara. Du får komma till honom. Men jag kan inte lova att jag inte kommer att gråta. Jag kommer gråta ton över dig.

Nej ni. Nu blev det deprimerande här. Men det är skönt ibland. Att få skriva av sig ni vet.
Jag ska tänka vidare nu. Jag menar, det är lika bra att tänka klart än att gå och må dåligt över saker.

Vill bara ge mina vänner en stor PUSS. För att ni är de snyggaste jag vet. För att ni är bra. För att ni är världsbäst!
(Ni får ta åt er om ni vill, men vissa förtjänar större puss än andra).